Genrebild. Foto: Frida Ohlin
Nada testade omsorgsyrket på höstlovet: "En fin känsla"
YRKESVAL "Jag gillar att hjälpa människor när de behöver det".
Halloweenpyssel, samtal och en inblick i hur människor kommunicerar med tecken och bilder – för Nada Alaskari från Withalaskolan har höstlovet inneburit ett första möte med omsorgsyrket. Hon är en av tio niondeklassare som fått prova på ett betalt jobb inom Vetlanda kommuns vård och omsorg.
– Jag hade typ ingen aning om vad det här jobbet var innan, visste inte vad jag skulle förvänta mig, säger Nada.
När informationen om höstlovsjobbet dök upp på skolan blev Nada Alaskari nyfiken och skickade in en ansökan direkt. Hon ville undersöka om arbetet kunde vara något för henne och fick ange tre önskemål om arbetsplats.
På dagliga verksamheten Rubinen har hon fått följa personalen, delta i aktiviteter och lära känna deltagare. Där arbetar stödassistenten Britt-Marie Gustafsson, som tillsammans med sina kollegor har visat henne verksamheten.
– Jag har fått se hur en vanlig dag kan se ut, fått kommunicera med människor och samarbeta. Men jag har alltid haft någon att följa med, säger Nada.
Tecken, bilder och halloweenpyssel
Rubinen har 26 personer inskrivna och tolv anställda. Här finns deltagare med olika funktionsnedsättningar och behov av stöd. En viktig del av personalens arbete är att hitta sätt att förstå varandra.
– Vi jobbar mycket med tecken och bilder. För att kunna förstå på ett bra sätt använder vi alternativ kommunikation, säger Britt-Marie Gustafsson.
För många av deltagarna är en tydlig struktur avgörande. Dagens schema läggs upp på morgonen och följs sedan genom aktiviteterna.
Under sina dagar har Nada bland annat varit med och gjort halloweenpyssel inför fredagens disco. Hon har också deltagit i aktiviteter på Gläntan, en grupp för personer som inte orkar lika mycket längre och där en del har kognitiv svikt. Där har hon bland annat tittat på gamla fotografier tillsammans med deltagarna.
Britt-Marie Gustafsson är van vid att ta emot elever från vård- och omsorgsutbildningar och komvux, men en elev i årskurs nio innebar delvis andra förutsättningar.
– Det var svårt att veta vad man skulle göra med en elev från nian, man vet inte riktigt vad de vill få ut av det. Men man försöker berätta om verksamheten och vad vi gör, säger Britt-Marie Gustafsson.
Nadas nyfikenhet har gjort intryck.
– Hon har verkligen verkat intresserad. Hon har lyssnat och uppmärksammat mycket av det vi gör och ifrågasatt saker, vilket är bra. Då får man insikt i att de är intresserade, säger Gustafsson.
Fler sökande än platser
Det är första gången Vetlanda kommun erbjuder höstlovsjobbet. Upplägget omfattar tre dagar: en gemensam introduktion och därefter två dagar ute i verksamheterna med handledare.
Till de tio platserna kom 28 ansökningar.
– Det är svårt att veta när man gör något för första gången, vi har inget inarbetat arbetssätt. Men vi är jättepositiva och nöjda, säger Joel Greider, funktionschef i Vetlanda kommun.
Joel Greider, funktionschef i Vetlanda kommun. Foto: Vetlanda kommun
Bakgrunden är kommunens behov av framtida medarbetare. Genom att låta ungdomar möta verksamheterna redan före gymnasievalet hoppas kommunen väcka intresse för yrken som många ännu inte känner till.
– Vi har ett 60-tal olika befattningar inom vård och omsorg. Det är svårt att veta om det om man inte jobbar inom det. Vi vill visa på bredden så att eleverna kan få en inblick, säger Joel Greider.
Elevernas placeringar finns inom funktionsstöd, särskilt boende, hälso- och sjukvård samt verksamheter som hör till hemtjänsten.
Ansökan, intervju och anställningsbevis
Områdeschefen Ulrika Lorentzon har hållit ihop det praktiska arbetet med satsningen. Hon beskriver ett stort engagemang från arbetsplatserna, som har funderat över vilka uppgifter eleverna kan delta i och vad som passar mindre bra.
Även vägen fram till första arbetsdagen har varit en del av upplägget.
– Vi ville att det skulle bli så likt ett riktigt jobb som möjligt, ända från starten. De har fått söka jobben, varit med om ett urval och jag har gjort en enkel intervju på telefon. Sedan har de fått besked, anställningsbevis och information om tystnadsplikt, säger hon.
Introduktionen byggde på den som kommunens timanställda får, men anpassades till eleverna med mer praktiska inslag. För Nada Alaskari blev bemötandet en viktig del av det hon lärde sig.
– De berättade mycket om hur det skulle gå till och hur man bemöter människor på ett respektfullt och trevligt sätt, beskriver Nada.
Målet: Gymnasievalet
Kommunens främsta mål är att fler ska välja vård- och omsorgsprogrammet. Höstlovsjobbet ger möjlighet att nå ungdomar som fortfarande funderar över sitt gymnasieval och visa vilka vägar utbildningen kan öppna.
Områdeschef Ulrika Lorentzon. Foto: Privat
– Det här är lite ett sätt att ragga folk som vill gå vård och omsorg, eller som står och väger mellan barn och fritid, vård och omsorg eller ekonomi. Att kunna ge dem en bild av att vård- och omsorgsjobbet är oerhört brett och vilken bra yrkesutbildning det är, säger Ulrika Lorenzton.
Även elever som väljer andra program kan bli framtida medarbetare, exempelvis genom sommarjobb. För kommunen handlar satsningen om att knyta kontakter tidigare än man traditionellt har gjort.
– Vi måste finnas med tidigare i processen, synas och visa upp vår verksamhet, säger Joel Greider.
Funderar på natur
Nada Alaskari har funderat på naturvetenskapsprogrammet och är fortfarande intresserad av den vägen. Viljan att arbeta med människor finns ändå med i tankarna om framtiden.
– Jag gillar att hjälpa människor när de behöver det. Jag tycker att det är en fin känsla, säger hon.
Ett framtida sommarjobb inom omsorgen är också en möjlighet. Framför allt tycker hon att fler ungdomar borde få chansen att testa olika yrken innan de väljer gymnasieprogram.
– Många ungdomar har svårt med gymnasievalet. Genom att testa på det förbereder man sig eller hittar det bästa för sig själv. Det minskar att folk ångrar sig. Jag tycker att det är jättebra, det borde finnas inom de andra programmen också, menar Nada.
Britt-Marie Gustafsson tar gärna emot fler niondeklassare på Rubinen. För Nada väntar först några lediga dagar efter mötet med arbetslivet.
– Jag ska ta det lugnt resten av höstlovet. Vila lite, säger Nada Alaskari.
FOTNOT: Nada Alaskari har avböjt att medverka på bild.
– Jag hade typ ingen aning om vad det här jobbet var innan, visste inte vad jag skulle förvänta mig, säger Nada.
När informationen om höstlovsjobbet dök upp på skolan blev Nada Alaskari nyfiken och skickade in en ansökan direkt. Hon ville undersöka om arbetet kunde vara något för henne och fick ange tre önskemål om arbetsplats.
På dagliga verksamheten Rubinen har hon fått följa personalen, delta i aktiviteter och lära känna deltagare. Där arbetar stödassistenten Britt-Marie Gustafsson, som tillsammans med sina kollegor har visat henne verksamheten.
– Jag har fått se hur en vanlig dag kan se ut, fått kommunicera med människor och samarbeta. Men jag har alltid haft någon att följa med, säger Nada.
Tecken, bilder och halloweenpyssel
Rubinen har 26 personer inskrivna och tolv anställda. Här finns deltagare med olika funktionsnedsättningar och behov av stöd. En viktig del av personalens arbete är att hitta sätt att förstå varandra.
– Vi jobbar mycket med tecken och bilder. För att kunna förstå på ett bra sätt använder vi alternativ kommunikation, säger Britt-Marie Gustafsson.
För många av deltagarna är en tydlig struktur avgörande. Dagens schema läggs upp på morgonen och följs sedan genom aktiviteterna.
Under sina dagar har Nada bland annat varit med och gjort halloweenpyssel inför fredagens disco. Hon har också deltagit i aktiviteter på Gläntan, en grupp för personer som inte orkar lika mycket längre och där en del har kognitiv svikt. Där har hon bland annat tittat på gamla fotografier tillsammans med deltagarna.
Britt-Marie Gustafsson är van vid att ta emot elever från vård- och omsorgsutbildningar och komvux, men en elev i årskurs nio innebar delvis andra förutsättningar.
– Det var svårt att veta vad man skulle göra med en elev från nian, man vet inte riktigt vad de vill få ut av det. Men man försöker berätta om verksamheten och vad vi gör, säger Britt-Marie Gustafsson.
Nadas nyfikenhet har gjort intryck.
– Hon har verkligen verkat intresserad. Hon har lyssnat och uppmärksammat mycket av det vi gör och ifrågasatt saker, vilket är bra. Då får man insikt i att de är intresserade, säger Gustafsson.
Fler sökande än platser
Det är första gången Vetlanda kommun erbjuder höstlovsjobbet. Upplägget omfattar tre dagar: en gemensam introduktion och därefter två dagar ute i verksamheterna med handledare.
Till de tio platserna kom 28 ansökningar.
– Det är svårt att veta när man gör något för första gången, vi har inget inarbetat arbetssätt. Men vi är jättepositiva och nöjda, säger Joel Greider, funktionschef i Vetlanda kommun.
Joel Greider, funktionschef i Vetlanda kommun. Foto: Vetlanda kommunBakgrunden är kommunens behov av framtida medarbetare. Genom att låta ungdomar möta verksamheterna redan före gymnasievalet hoppas kommunen väcka intresse för yrken som många ännu inte känner till.
– Vi har ett 60-tal olika befattningar inom vård och omsorg. Det är svårt att veta om det om man inte jobbar inom det. Vi vill visa på bredden så att eleverna kan få en inblick, säger Joel Greider.
Elevernas placeringar finns inom funktionsstöd, särskilt boende, hälso- och sjukvård samt verksamheter som hör till hemtjänsten.
Ansökan, intervju och anställningsbevis
Områdeschefen Ulrika Lorentzon har hållit ihop det praktiska arbetet med satsningen. Hon beskriver ett stort engagemang från arbetsplatserna, som har funderat över vilka uppgifter eleverna kan delta i och vad som passar mindre bra.
Även vägen fram till första arbetsdagen har varit en del av upplägget.
– Vi ville att det skulle bli så likt ett riktigt jobb som möjligt, ända från starten. De har fått söka jobben, varit med om ett urval och jag har gjort en enkel intervju på telefon. Sedan har de fått besked, anställningsbevis och information om tystnadsplikt, säger hon.
Introduktionen byggde på den som kommunens timanställda får, men anpassades till eleverna med mer praktiska inslag. För Nada Alaskari blev bemötandet en viktig del av det hon lärde sig.
– De berättade mycket om hur det skulle gå till och hur man bemöter människor på ett respektfullt och trevligt sätt, beskriver Nada.
Målet: Gymnasievalet
Kommunens främsta mål är att fler ska välja vård- och omsorgsprogrammet. Höstlovsjobbet ger möjlighet att nå ungdomar som fortfarande funderar över sitt gymnasieval och visa vilka vägar utbildningen kan öppna.
Områdeschef Ulrika Lorentzon. Foto: Privat– Det här är lite ett sätt att ragga folk som vill gå vård och omsorg, eller som står och väger mellan barn och fritid, vård och omsorg eller ekonomi. Att kunna ge dem en bild av att vård- och omsorgsjobbet är oerhört brett och vilken bra yrkesutbildning det är, säger Ulrika Lorenzton.
Även elever som väljer andra program kan bli framtida medarbetare, exempelvis genom sommarjobb. För kommunen handlar satsningen om att knyta kontakter tidigare än man traditionellt har gjort.
– Vi måste finnas med tidigare i processen, synas och visa upp vår verksamhet, säger Joel Greider.
Funderar på natur
Nada Alaskari har funderat på naturvetenskapsprogrammet och är fortfarande intresserad av den vägen. Viljan att arbeta med människor finns ändå med i tankarna om framtiden.
– Jag gillar att hjälpa människor när de behöver det. Jag tycker att det är en fin känsla, säger hon.
Ett framtida sommarjobb inom omsorgen är också en möjlighet. Framför allt tycker hon att fler ungdomar borde få chansen att testa olika yrken innan de väljer gymnasieprogram.
– Många ungdomar har svårt med gymnasievalet. Genom att testa på det förbereder man sig eller hittar det bästa för sig själv. Det minskar att folk ångrar sig. Jag tycker att det är jättebra, det borde finnas inom de andra programmen också, menar Nada.
Britt-Marie Gustafsson tar gärna emot fler niondeklassare på Rubinen. För Nada väntar först några lediga dagar efter mötet med arbetslivet.
– Jag ska ta det lugnt resten av höstlovet. Vila lite, säger Nada Alaskari.
FOTNOT: Nada Alaskari har avböjt att medverka på bild.
