Hasib Zolic pratar om interkulturell medgörlighet. Foto: Privat
Zolic vill se respekt: "Jag vill ha förändring i Sverige"
INKLUDERING "Det han håller på med i talarstolen är smygrasism".
Hasib Zolic (MP) säger att namnstriden i Vetlanda kommunfullmäktige handlar om viljan att försöka, inte om ett perfekt uttal. Ordföranden Sven-Åke Karlsson (S) avvisar anklagelserna om rasism och lovar att uttala namnet rätt vid nästa möte.
– Det behöver aldrig bli perfekt, men det behöver visas respekt att man försöker, säger Hasib Zolic.
Under sitt första möte som nyvald ledamot i Vetlanda kommunfullmäktige i onsdags berättade Hasib Zolic om sin uppväxt i socialt utsatta områden och om att ha blivit diskriminerad på grund av sitt namn och sin bakgrund.
Ett par timmar senare uppstod replikskiftet som ledde till hans DO-anmälan. Zolic frågade ordföranden Sven-Åke Karlsson vad han hette och därefter vad Zlatan heter i efternamn. Han förklarade sedan att hans eget efternamn uttalas med "-itch" i slutet, inte "Solik".
– Jag säger Solik nu, svarade Karlsson efter ytterligare en rättelse.
LÄS MER: Feluttalat namn ledde till DO-anmälan
"Detta är min identitet"
För Zolic väckte bemötandet minnen av erfarenheter som följt honom genom livet. Han berättar om människor som gjort narr av hans namn, uttalat det på skämtsamma sätt eller kallat honom något helt annat. Som barn tänkte han inte på det som diskriminering, men med åren har han börjat se erfarenheterna i ett annat ljus.
– Det blir känslan att jag är konstig, att man inte hör till en gemenskap. Det känns som jag på något sätt är förföljd av allmänt förtryck, som att det är något fel på mig hela tiden, så fort jag säger vad jag heter, säger han.
Han beskriver också hur människor ibland undviker hans namn och i stället använder ord som "kollegan" eller "honom". För honom påverkar det både bemötandet och känslan av tillhörighet.
– Det finns beteenden som blir av bara för att jag heter något som historiskt sett inte är svenskt.
Ändelsen i efternamnet är en del av hans kulturella identitet och balkanska arv, menar han.
– Jag är jättenoggrann med att detta är min identitet och det är jag stolt över, säger Zolic.
Att försöka säga någons namn rätt är enligt Zolic ett sätt att visa att personen hör hemma i gemenskapen.
– Viktigt att man försöker tilltala folk vad de vill heta och heter för att visa respekt för den andra, visa inkludering oavsett vad du heter.
Samtidigt betonar han att han inte kräver ett felfritt uttal.
– Du behöver egentligen aldrig kunna uttala mitt namn perfekt någonsin för att jag ska bli nöjd, säger Zolic.
Det han reagerade på i fullmäktige var vad han uppfattade som en vägran att försöka, även efter att han förklarat uttalet. I sin DO-anmälan anger han etnisk tillhörighet som diskrimineringsgrund.
Ville inte diskutera Zlatan
Sven-Åke Karlsson ger en annan bild av situationen. Han säger att han hade läst in namnen inför mötet och hade 45 ledamöter att hålla reda på. När Zolic började ställa frågor om hans eget och Zlatans namn förstod han först inte vad frågorna syftade till.
– Jag hade ingen lust att diskutera hur jag uttalar Zlatans namn, säger Karlsson.
Han beskriver sitt svar som ett sätt att skjuta diskussionen till ett annat tillfälle och säger att han ville förmedla att han skulle rätta uttalet till nästa möte.
Så uppfattade inte Hasib Zolic situationen.
– Det han håller på med i talarstolen är smygrasism utan att han inser det själv förrän efteråt när det står i media, säger Zolic.
När Vetlandaappen frågar hur Sven-Åke Karlsson ställer sig till påståendet, avvisar han kritiken helt.
– Det kan jag inte förstå alls, jag hade inget rasistiskt tänkande överhuvudtaget, det får han stå för. Jag ser inget rasistiskt i att jag använder ett hårt k i slutet av hans efternamn, säger Karlsson.
"En ursäkt hade räckt"
Zolic säger att det var särskilt svårt att uppleva bemötandet i sin nya roll som folkvald, efter att redan ha berättat om sina erfarenheter inför fullmäktige. När han kom hem bestämde han sig för att anmäla.
På frågan om vad som hade behövts för att han skulle ha upplevt situationen annorlunda svarar han att en ursäkt och ett löfte om att försöka nästa gång hade räckt.
– Den lilla grejen hade varit okej, menar Zolic.
Han hoppas att DO ska bedöma händelsen som diskriminering och att uppmärksamheten ska bidra till ett mer respektfullt bemötande även av andra med liknande erfarenheter.
– Jag vill ha förändring i Sverige så att vi blir mer interkulturellt medgörliga och visar intresse och respekt för olika kulturer och bakgrunder, säger Hasib Zolic.
"Jag har lar läst på"
Sven-Åke Karlsson säger att han efter mötet har läst på om hur namnet ska uttalas.
– Det ska inte vara något hårt k, utan "itch"-ljud i slutet. Jag har läst på hur man uttalar namnet i Bosnien så det ska bli rätt nästa gång, säger han.
De båda har ännu inte haft någon kontakt efter mötet. Karlsson säger att han avvaktar, men att en kontakt kan bli aktuell.
– Jag beklagar att han upplever det så. Det var inte min mening att såra honom, min mening var att göra så gott jag kunde, säger Karlsson.
Om DO-anmälan säger han att den får ha sin gång.
– Sedan får DO titta på det, så får vi se vad de säger. Själv tycker jag att vi kunde ha löst det på annat sätt, avslutar Sven-Åke Karlsson.
– Det behöver aldrig bli perfekt, men det behöver visas respekt att man försöker, säger Hasib Zolic.
Under sitt första möte som nyvald ledamot i Vetlanda kommunfullmäktige i onsdags berättade Hasib Zolic om sin uppväxt i socialt utsatta områden och om att ha blivit diskriminerad på grund av sitt namn och sin bakgrund.
Ett par timmar senare uppstod replikskiftet som ledde till hans DO-anmälan. Zolic frågade ordföranden Sven-Åke Karlsson vad han hette och därefter vad Zlatan heter i efternamn. Han förklarade sedan att hans eget efternamn uttalas med "-itch" i slutet, inte "Solik".
– Jag säger Solik nu, svarade Karlsson efter ytterligare en rättelse.
LÄS MER: Feluttalat namn ledde till DO-anmälan
"Detta är min identitet"
För Zolic väckte bemötandet minnen av erfarenheter som följt honom genom livet. Han berättar om människor som gjort narr av hans namn, uttalat det på skämtsamma sätt eller kallat honom något helt annat. Som barn tänkte han inte på det som diskriminering, men med åren har han börjat se erfarenheterna i ett annat ljus.
– Det blir känslan att jag är konstig, att man inte hör till en gemenskap. Det känns som jag på något sätt är förföljd av allmänt förtryck, som att det är något fel på mig hela tiden, så fort jag säger vad jag heter, säger han.
Han beskriver också hur människor ibland undviker hans namn och i stället använder ord som "kollegan" eller "honom". För honom påverkar det både bemötandet och känslan av tillhörighet.
– Det finns beteenden som blir av bara för att jag heter något som historiskt sett inte är svenskt.
Ändelsen i efternamnet är en del av hans kulturella identitet och balkanska arv, menar han.
– Jag är jättenoggrann med att detta är min identitet och det är jag stolt över, säger Zolic.
Att försöka säga någons namn rätt är enligt Zolic ett sätt att visa att personen hör hemma i gemenskapen.
– Viktigt att man försöker tilltala folk vad de vill heta och heter för att visa respekt för den andra, visa inkludering oavsett vad du heter.
Samtidigt betonar han att han inte kräver ett felfritt uttal.
– Du behöver egentligen aldrig kunna uttala mitt namn perfekt någonsin för att jag ska bli nöjd, säger Zolic.
Det han reagerade på i fullmäktige var vad han uppfattade som en vägran att försöka, även efter att han förklarat uttalet. I sin DO-anmälan anger han etnisk tillhörighet som diskrimineringsgrund.
Ville inte diskutera Zlatan
Sven-Åke Karlsson ger en annan bild av situationen. Han säger att han hade läst in namnen inför mötet och hade 45 ledamöter att hålla reda på. När Zolic började ställa frågor om hans eget och Zlatans namn förstod han först inte vad frågorna syftade till.
– Jag hade ingen lust att diskutera hur jag uttalar Zlatans namn, säger Karlsson.
Han beskriver sitt svar som ett sätt att skjuta diskussionen till ett annat tillfälle och säger att han ville förmedla att han skulle rätta uttalet till nästa möte.
Så uppfattade inte Hasib Zolic situationen.
– Det han håller på med i talarstolen är smygrasism utan att han inser det själv förrän efteråt när det står i media, säger Zolic.
När Vetlandaappen frågar hur Sven-Åke Karlsson ställer sig till påståendet, avvisar han kritiken helt.
– Det kan jag inte förstå alls, jag hade inget rasistiskt tänkande överhuvudtaget, det får han stå för. Jag ser inget rasistiskt i att jag använder ett hårt k i slutet av hans efternamn, säger Karlsson.
"En ursäkt hade räckt"
Zolic säger att det var särskilt svårt att uppleva bemötandet i sin nya roll som folkvald, efter att redan ha berättat om sina erfarenheter inför fullmäktige. När han kom hem bestämde han sig för att anmäla.
På frågan om vad som hade behövts för att han skulle ha upplevt situationen annorlunda svarar han att en ursäkt och ett löfte om att försöka nästa gång hade räckt.
– Den lilla grejen hade varit okej, menar Zolic.
Han hoppas att DO ska bedöma händelsen som diskriminering och att uppmärksamheten ska bidra till ett mer respektfullt bemötande även av andra med liknande erfarenheter.
– Jag vill ha förändring i Sverige så att vi blir mer interkulturellt medgörliga och visar intresse och respekt för olika kulturer och bakgrunder, säger Hasib Zolic.
"Jag har lar läst på"
Sven-Åke Karlsson säger att han efter mötet har läst på om hur namnet ska uttalas.
– Det ska inte vara något hårt k, utan "itch"-ljud i slutet. Jag har läst på hur man uttalar namnet i Bosnien så det ska bli rätt nästa gång, säger han.
De båda har ännu inte haft någon kontakt efter mötet. Karlsson säger att han avvaktar, men att en kontakt kan bli aktuell.
– Jag beklagar att han upplever det så. Det var inte min mening att såra honom, min mening var att göra så gott jag kunde, säger Karlsson.
Om DO-anmälan säger han att den får ha sin gång.
– Sedan får DO titta på det, så får vi se vad de säger. Själv tycker jag att vi kunde ha löst det på annat sätt, avslutar Sven-Åke Karlsson.
