Lisa Buratti och Dan Nässelqvist är två av översättarna bakom NT 2026. Under konventet på församlingsgården i Vetlanda berättade de om arbetet med att ge Nya testamentet ett nutida svenskt språk. Foto: Elias Werneskog
Översättarna vill öppna Bibeln för nya läsare
RELIGION Bakom de nya bibelorden finns sömnlösa nätter, svåra vägval och gemensamma upptäckter.
Femhundra år efter det första svenska Nya testamentet har texterna fått en ny språkdräkt. Översättarna Dan Nässelqvist och Lisa Buratti gästar Vetlanda och berättar om svåra ordval, omprövade beslut och viljan att nå nya läsare.
VetlandaAppen fångar dem för en pratstund under ett pågående konvent på församlingsgården i Vetlanda – en samling för kyrkans medarbetare med samtal och fortbildning.
Dan Nässelqvist är stiftsteolog och docent, Lisa Buratti församlingspräst och doktorand. Båda är verksamma inom Nya testamentets exegetik, bibeltolkning, och har varit med och översatt NT 2026.
Att översätta på nytt handlar om mer än att ersätta ålderdomliga ord. Språket förändras, men forskningen ger också nya insikter om hur texterna ska förstås. Utmaningen är att föra över innebörden från grekiskan till dagens svenska.
Ett ansvar som följer med hem
Arbetet kräver kunskap om språket, kulturen och föreställningsvärlden där texterna växte fram. Samtidigt berör det ord som betyder mycket för både läsarna och översättarna själva.
I samtalet framträder ett ansvar som inte släpper när arbetsdagen är slut:
– Det har lett till ett antal sömnlösa nätter. När man har fattat ett beslut om en text och sedan får känslan: Gjorde vi rätt?, säger Dan Nässelqvist.
När tvekan har uppstått har tidigare beslut fått tas upp igen. Men arbetet har också rymt glädjen i att hitta en formulering som gör textens innebörd tydligare.
Många har prövat orden
Tidigare har staten stått bakom flera stora svenska bibelöversättningar, däribland Bibel 2000. Bakom NT 2026 står i stället Svenska bibelsällskapet. Arbetet är ekumeniskt, vilket innebär samarbete över kyrko- och samfundsgränser.
Nässelqvist och Buratti betonar att ingen ensam äger sluttexten. De egna förslagen har bearbetats och prövats mot andras kunskaper. Även favoritformuleringar har fått strykas.
Lisa Buratti hoppas att samarbetet ska leva vidare.
– Jag tror att de framtida översättningarna kommer att vara ekumeniska. Så det är vår väg framåt, att jobba tillsammans.
Nu möter de läsare som börjat upptäcka resultatet. För översättarna är samtalen om texternas betydelse själva poängen med arbetet.
Tre generationer på samma bord – här är det språket som fått en uppdatering. Från vänster: Bibeln med NT 81, Bibel 2000 och nytillskottet NT 2026. Foto: Elias Werneskog.
Nya ord kräver också tid
Ett modernare språk gör inte alla bibeltexter enkla. Översättarna framhåller att läsningen kräver tålamod och en vilja att stanna upp inför sådant som inte genast går att förstå.
– Man behöver känna att jag vill lägga ner tid. Jag vill ge texten tid, så kommer det att ge mig också någonting, säger Lisa Buratti.
En nyckel till kultur och historia
Översättarna ser också skäl att läsa Bibeln för den som inte är kristen. Berättelserna har satt spår långt utanför kyrkan och återkommer i allt från litteratur till film.
– Om man läser Bibeln så kan man också bättre förstå kultur, historia, filmer, litteratur som har massvis med bibliska referenser. Man förstår vår värld bättre, säger Dan Nässelqvist.
Katarina Toll Koril, kontraktsprost i Växjö stift, vill att den nya bibelöversättningen ska väcka läslust och få fler i Vetlanda att upptäcka Bibeln på egen hand. Foto: Svenska kyrkan.
Vill stärka bibelläsningen
Katarina Toll Koril, kontraktsprost vid Växjö stigt, vill använda nyöversättningen för att stärka bibelläsningen i församlingarna.
Personalen har under hösten diskuterat idéer för att stärka Bibelns plats i församlingarna. Ambitionen är att inleda arbetet vid första advent och göra en särskild satsning under nästa år, bland annat med fler bibelstudiegrupper.
Hon vill att församlingsråden ska vara delaktiga i samtalen om vilken översättning som ska användas i gudstjänsterna, inom ramen för kyrkans beslut.
– Jag vill att människor ska känna att de kan närma sig Bibeln på egen hand, säger Katarina Toll Koril.
VetlandaAppen fångar dem för en pratstund under ett pågående konvent på församlingsgården i Vetlanda – en samling för kyrkans medarbetare med samtal och fortbildning.
Dan Nässelqvist är stiftsteolog och docent, Lisa Buratti församlingspräst och doktorand. Båda är verksamma inom Nya testamentets exegetik, bibeltolkning, och har varit med och översatt NT 2026.
Att översätta på nytt handlar om mer än att ersätta ålderdomliga ord. Språket förändras, men forskningen ger också nya insikter om hur texterna ska förstås. Utmaningen är att föra över innebörden från grekiskan till dagens svenska.
Ett ansvar som följer med hem
Arbetet kräver kunskap om språket, kulturen och föreställningsvärlden där texterna växte fram. Samtidigt berör det ord som betyder mycket för både läsarna och översättarna själva.
I samtalet framträder ett ansvar som inte släpper när arbetsdagen är slut:
– Det har lett till ett antal sömnlösa nätter. När man har fattat ett beslut om en text och sedan får känslan: Gjorde vi rätt?, säger Dan Nässelqvist.
När tvekan har uppstått har tidigare beslut fått tas upp igen. Men arbetet har också rymt glädjen i att hitta en formulering som gör textens innebörd tydligare.
Många har prövat orden
Tidigare har staten stått bakom flera stora svenska bibelöversättningar, däribland Bibel 2000. Bakom NT 2026 står i stället Svenska bibelsällskapet. Arbetet är ekumeniskt, vilket innebär samarbete över kyrko- och samfundsgränser.
Nässelqvist och Buratti betonar att ingen ensam äger sluttexten. De egna förslagen har bearbetats och prövats mot andras kunskaper. Även favoritformuleringar har fått strykas.
Lisa Buratti hoppas att samarbetet ska leva vidare.
– Jag tror att de framtida översättningarna kommer att vara ekumeniska. Så det är vår väg framåt, att jobba tillsammans.
Nu möter de läsare som börjat upptäcka resultatet. För översättarna är samtalen om texternas betydelse själva poängen med arbetet.
Tre generationer på samma bord – här är det språket som fått en uppdatering. Från vänster: Bibeln med NT 81, Bibel 2000 och nytillskottet NT 2026. Foto: Elias Werneskog.
Nya ord kräver också tid
Ett modernare språk gör inte alla bibeltexter enkla. Översättarna framhåller att läsningen kräver tålamod och en vilja att stanna upp inför sådant som inte genast går att förstå.
– Man behöver känna att jag vill lägga ner tid. Jag vill ge texten tid, så kommer det att ge mig också någonting, säger Lisa Buratti.
En nyckel till kultur och historia
Översättarna ser också skäl att läsa Bibeln för den som inte är kristen. Berättelserna har satt spår långt utanför kyrkan och återkommer i allt från litteratur till film.
– Om man läser Bibeln så kan man också bättre förstå kultur, historia, filmer, litteratur som har massvis med bibliska referenser. Man förstår vår värld bättre, säger Dan Nässelqvist.
Katarina Toll Koril, kontraktsprost i Växjö stift, vill att den nya bibelöversättningen ska väcka läslust och få fler i Vetlanda att upptäcka Bibeln på egen hand. Foto: Svenska kyrkan.
Vill stärka bibelläsningen
Katarina Toll Koril, kontraktsprost vid Växjö stigt, vill använda nyöversättningen för att stärka bibelläsningen i församlingarna.
Personalen har under hösten diskuterat idéer för att stärka Bibelns plats i församlingarna. Ambitionen är att inleda arbetet vid första advent och göra en särskild satsning under nästa år, bland annat med fler bibelstudiegrupper.
Hon vill att församlingsråden ska vara delaktiga i samtalen om vilken översättning som ska användas i gudstjänsterna, inom ramen för kyrkans beslut.
– Jag vill att människor ska känna att de kan närma sig Bibeln på egen hand, säger Katarina Toll Koril.