Höglandsgymnasiet genomgår stora förändringar. Program flyttas eller fasas ut, utbildningar samlas på färre orter, och nya samarbetet med Höglandets räddningstjänstförbund på Aleholmsgymnasiet ska ge elever praktiska kunskaper och stärka kompetensförsörjningen i regionen.
Från och med den 1 januari 2025 drivs gymnasieskolorna i Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda under en gemensam huvudman. Höglandsförbundets utbildningsnämnd har tagit över ansvaret, och med den nya tjänstemannaorganisationen leder Malin Bergland arbetet som skolchef.
Hon förklarar att det nya upplägget handlar om mer än bara administration: skolorna ska samverka istället för att konkurrera med varandra, och målet är att dimensionera programutbudet i hela Höglandsgymnasiet.
– Kommunerna har diskuterat detta länge, men nu fick man stöd och hjälp av lagstiftning att samarbeta, säger Malin Bergland.
Malin Bergland är skolchef på Höglandsgymnasiet. Arkivbild. Foto: Frida Ohlin
Som skolchef har hon ett helhetsansvar för huvudmannens styrning, uppföljning och långsiktiga utveckling. Gymnasiecheferna leder respektive skola i vardagen och ingår i hennes ledningsgrupp. Vissa gymnasiechefer har även utvecklingsuppdrag för hela organisationen, och rektorerna leder skolenheterna och kan få övergripande uppdrag, till exempel programutveckling.
– Samverkan och möjligheten till erfarenhetsutbyte är tydliga styrkor, men det är naturligt att en organisation av den här storleken möter utmaningar, som att samordna administrativa processer och gemensamma arbetssätt. Det är ett pågående utvecklingsarbete där vi hela tiden lär och justerar.
Kostnader och effektivisering
En utmaning för Höglandsgymnasiet är kostnaderna, som ligger över rikssnittet. Malin Bergland:
– En del av förklaringen är att vi har fler elever på yrkesprogram än genomsnittet och de programmen är generellt dyrare. I kombination med för små undervisningsgrupper på både yrkesprogram och studieförberedande program driver det kostnader.
Organisationen arbetar därför med att samordna program över orterna för att få en effektivare resursanvändning.
Programförändringar och dimensionering
Inför kommande läsår planeras vissa program att fasas ut eller koncentreras till specifika skolor. Restaurang- och livsmedelsprogrammet samt ekonomiprogrammet kommer inte att erbjudas på Aleholmsgymnasiet längre, och det estetiska programmet samt VVS- och fastighetsprogrammet på Brinellgymnasiet fasas ut.
– Branschen har inte kunnat ge tillräckligt många platser inom VVS och fastighet, men den erbjuder vi på Njudungsgymnasiet, så den finns kvar. Vi har även samlat ihop restaurang och livsmedel på Njudungsgymnasiet, visserligen inte med inriktningen bageri och konditori, men programmet finns. 
Restaurang- och livsmedelsprogrammet samt VVS- och fastighetsprogrammet samlas på Njudungsgymnasiet. Arkivbild.
Ekonomiprogrammet följer nationella dimensioneringsriktlinjer; Malin Bergland betonar att det utbildas för många elever på ekonomiprogrammen runtom i landet.
– Vårt uppdrag är att tillgodose elevernas önskemål samtidigt som vi tar hänsyn till arbetsmarknadens behov. Elevernas motivation är tung i svensk gymnasieskola, och vi vill bidra till att dimensionera utbildningarna på rätt sätt, säger Malin Bergland.
Yrkesprogrammen är centrala för regionens kompetensförsörjning. Vård och omsorg samt industriprogrammen är exempel på områden med stor efterfrågan. Bergland lyfter fram vikten av att visa ungdomarna vilka möjligheter programmen leder till:
– När vi vägleder ungdomar visar vi "när du har gått de här åren, kan du göra det här". Även om en 15-åring inte alltid kan tänka så långt fram, vill vi tydliggöra möjligheterna att plugga vidare eller börja arbeta direkt.
Vård- och omsorgsprogrammen domineras av tjejer medan industriprogrammen har fler killar. På Brinellgymnasiet är till exempel endast fyra av 22 sökande till vård- och omsorg killar, medan industriprogrammet har enbart en tjej av 14 sökande. Malin Bergland ser det som en utmaning att få fler tjejer intresserade av industriprogram och vice versa.
– Generellt ser det ut så, och det är en väg att vandra till att tjejer ska få upp ögonen för industri - det försöker vi naturligtvis på olika sätt. I sammanhanget är Vård- och omsorgscollege samt Teknikcollege viktiga partners för oss.
Samarbete med företag och kommuner
APL (arbetsplatsförlagt lärande) är avgörande för yrkesprogrammen. Företag måste vara villiga att ta emot elever och ha förmågan att lära ut momenten, menar Malin Bergland.
– Våra elever ska göra ett antal veckor på en arbetsplats, och där är företagen otroligt viktiga. Jag har egentligen inte upplevt det som en stor utmaning att få APL-platser, förutom inom VVS och fastighet. Där har vi fått kämpa.
Estetiska programmet samt VVS- och fastighetsprogrammet på Brinellgymnasiet fasas ut. Arkivbild.
– Våra elever är ungdomar, inte färdigutbildade. Det är inte som att ta emot en nyanställd, utan de lär sig under tiden. Kommunerna är viktiga partner, särskilt inom vård och omsorg, där vi får APL-platser till våra elever, säger Malin Bergland.
Hon pekar också på Aleholmsgymnasiets nya samarbete med Höglandets räddningstjänstförbund, där elever kan kombinera sin utbildning med att få praktiska färdigheter inom räddningstjänst och förebyggande brandskyddsarbete.
Brandskydd som tillval
Kursen erbjuds som ett individuellt val och omfattar 200 poäng, med brandskydd som bas. Tolv elever per årskurs får plats, och utbildningen leds av instruktörer från räddningstjänstförbundet tillsammans med skolans lärare.
– Det här är en utbildning som ger våra ungdomar viktiga kunskaper för livet och stärker kompetensförsörjningen till en samhällsviktig verksamhet. Samtidigt visar vi att Höglandet kan erbjuda utbildningar som ligger rätt i tiden och ger framtidstro, säger Markus Kyllenbeck, ordförande i utbildningsnämnden, i ett pressmeddelande.
Malin Bergland betonar att samarbetet också stärker kopplingen mellan skola och närsamhälle:
– Vi bygger långsiktigt och vill bidra med framtidstro genom en unik utbildningsprofil på Höglandet, öppen för en bred målgrupp, där vi samtidigt knyter skolan närmare närsamhället och erbjuder det som arbetsmarknaden efterfrågar.
Ambitionen är att utbildningen startar under höstterminen 2027, och elever som börjar på Aleholmsgymnasiet till hösten får möjlighet att välja kursen inför årskurs 2. Under skolstarten i augusti kommer de också erbjudas en “prova på”-dag tillsammans med räddningstjänstförbundet.
Riksidrottsgymnasium på Aleholmsgymnasiet
Det kan bli förändringar även inom Aleholmsgymnasiets riksidrottsgymnasiala utbildning inom motorsport, som omfattar motocross och enduro, säger Bergland.
Det blir förändringar även i Aleholmsgymnasiets programutbud. Arkivbild.
– Vi har lagt ett förslag för beredning till Höglandsförbundets utbildningsnämnd om att inte ansöka om nytt tillstånd för att bedriva RIG motocross/enduro på Aleholmsgymnasiet.
Avvecklingen föreslås inledas läsåret 2028-2029. Förslaget grundas på att RIG-verksamheten inte har lett till ökade elevvolymer och därmed inte bidragit till att locka fler ungdomar från Höglandet till skolan. Enligt tjänsteskrivelsen kan införandet av RIG motorsport snarare begränsa målgruppen än bredda den.
“Inför kommande tillståndsperiod (2028/2029–2030/2031) har verksamheten genomfört en översyn av RIG motorsport, med fokus på långsiktig hållbarhet, kvalitet och resursanvändning. Genomlysningen har visat att förutsättningarna för att fortsätta bedriva utbildningen inte bedöms vara tillräckligt gynnsamma utifrån flera aspekter”, står att läsa i tjänsteskrivelsen.
